Utvalt

Effektiv transport

Verkningsgraden beskriver hur mycket av det vi sätter in som verkligen blir det vi vill ha. En elbil har en verkningsgrad på ungefär 95%, 95% av den instoppade energi blir till rörelsearbete. För en bensinbil det blir ungefär 30% av insatt energi transportarbete, dieseln är lite effektivare (40%).
Anledningen till att vi använder. dem fortfarande idag, är bensins och diesels egenskap att kunna lagra mycket energi i liten vikt och liten volym. Det har gjort att man har kunnat bortse från dess låga verkningsgrad. På sistone (de sista 30-40 åren) har man misstänkt att de utsläpp som förbränningsmotorn skapar inte är bra för klimatet, nu vet man.
Under det sista året har fler och fler av oss accepterat att vi inte kan fortsätta att släppa ut på detta vis och att den kompromiss som elbilarna utgör verkar accepteras av fler och fler.

På sistone har det också blivit tydligt hur beroende vi är av olika skurkstaters energiproduktion. Ett minskat behov av energi, borde alltså vara eftersträvansvärt.

Det finns ingen anledning att hymla med att bensin och diesel bilar går snabbare att fylla på med ny energi och lagra densamma.
På samma sätt går det inte heller at hymla med att de förstör vårt klimat. Avvägningen mellan vår framtid och vår bekvämlighet är inte heller något att hymla med.

Äntligen är elbilen tillräckligt bra! Om du vill tro på en bättre framtid, åk på el till vardags!

Utvalt

Det finns alltid motstånd

Man kan lätt tycka att det största hindret mot att åstadkomma ett mer balanserat framtida klimat är tillståndsgivningen.
Alla de som ser minsta försämring försig själv har på tok för stor makt. Det finns ju alltid någon som vill kasta in ett veto. Trots en lång process för att ge tillstånd, kan denna följas av ytterligare en period av överklaganden.

Vi kan ju knappast strunta i kravet att ha ett tillstånd för att starta ett projekt. Projektet kommer ju påverka omgivningen i decennier efter att projektet är slutfört. Men vi måste nog ställa krav på oss själva för hur länge det får ta att ge sitt tillstånd. Det får inte vara så att den som är uthålligast vinner.

Idag finns ingen nersida på att överklaga ett beslut, det borde kanske finnas det.
Auktoritära samhällen övertrumfar alltid demokratiska samhällen i snabbhet att ge tillstånd,införa nya regler och hantering av överklaganden. Men de behöver ju inte ta hänsyn till vad de som de inblandade verkligen tycker.

Ingen får missbruka det förtroende som vår demokrati har givit oss.

Elbrist

Vi är alla rädda för att frysa. Om en del av vår el kommer från sol och vind så är vi övertygade om att vi kommer frysa de dagar det varken blåser eller solen skiner.

Någonstans på vår jord så skiner ju solen och någonstans blåser det. Så om alla nätverk för energitransporter var sammankopplade så skulle vi ju alltid kunna ha ständig tillgång till el. Av någon anledning har dock våra makthavare bestämt att el är en nationell tillgång som måste prisregleras. Det ger oss olika priser på el i olika nationer, men inte nog med det, även olika priser inom olika regioner inom samma nation. Man har sagt till oss medborgare det inte går att transportera el över nationsgränser, det gör det visst! En elektron har ingen aning om huruvida den är svensk eller spansk, den är bara en elektron kort och gott.
Att bygga pipelines för olja och gas kan vi, men att dra kabel över nationsgränser är tydligen väldigt svårt.

Överflöd av energi är något bra, se på våra grannar i väst. Om man har överflöd kan man sälja sitt överskott till de som är mindre lyckligt lottade. För att kunna sälja så måste man förflytta energin till en punkt tillräckligt nära konsumtionsplatsen. Kol och olja har haft en fördel av att vara mer transporterbara än el. Men nu när vi accepterat att vi måste sluta elda gamla kolkedjor så måste vi välkomna möjligheten att el produceras någon annanstans. El kan transporteras i långa kablar på havets botten. UK kommer köpa el från Marocko och Singapore från Australien.

Vi behöver knappast gå över ån för vatten. Om vi är rädda för att frysa, varför inte bättra på kapaciteten på överföringen från Norge.

Köp där det är billigt, sälj där det är dyrt. Kanske vi till och med skulle kunna öka vår egen produktionskapacitet, eller kanske fokusera på att sälja tekniken som behövs för att transportera el.

Vem släpper ut mest koldioxid?

Vi ser ju gärna på oss själva som bror duktig vad det gäller ren el och miljövänlighet. En del av oss kan t.om tycka att vi är så bra, att man tycker att det är viktigare att andra utomlands investerar för att sänka sina utsläpp. Våra utsläpp ju ändå så marginella.

Men man börjar ju alltid med att sopa framför sin egen dörr, och här finns det mycket att göra. Sveriges Top 5 på att släppa ut CO2 är:

1. SSAB
2. Cementa
3. Preem
4. LKAB
5. St1 Refinery


För att nå vårt mål, koldioxid neutralitet 2045, så måste alla, även dessa företag komma till netto nollutsläpp innan dess. Alla dessa företag har deklarerat att deras mål är netto noll utsläpp. Men mål utan planer signalerar ”Green Washing”. Att publicera sina planer kan inte vara så svårt, om man har dem. Det ger också möjligheten att undanröja en del tvivel om ens intention.

Vårt mål som individer är iallafall fall solklart, vi vill inte lämna en sämre värld till våra barn och barnbarn. Och som vanligt så vill vi inte göra affärer med de som inte delar våra mål.

Ju säkrare vi är på att de vi interagerar med inte håller på med Green Washing desto bättre tycker vi om dem!

El från norr

El i i södra Sverige kostar 105 öre per kwh, i norra sverige är priset 57 öre per kwh. Vid tranport av elenergi från norr till söder försvinner ca 10% av den transporterade energin i transportförluster.
Så om man om man köper el i norra Sverige och säljer densamma i södra Sverige borde man kunna göra vinster på 42 öre per kwh.

Antingen har ägarna till Svenska Kraft Nät(SKN) hittat ett dolt sätt att plocka pengar ur SKN eller så pågår någon form av fördold regionalpolitik.
Ytterligare en annan möjlighet är att SKN inte kan hantera sin monopolställning och organisationen har blivit arrogant.

Politikerna kan genom att artificiellt ha olika priser i olika landsdelar idka lokalpolitik utan att tala om det. Trodde faktiskt att det var försvarspolitiken som hade monopol på detta beteende.

Bedriv gärna regionalpolitik, men låt oss invånare veta om det är regionalpolitik eller konsekvenser av Statliga Monopol.

Cementa har nästan monopol

Alla former av monopol är av ondo, oavsett hur de har uppstått.

Monopol har oftast byggts upp i välmening, men över tid har man tappat kontrollen över dessa monopol och dessutom glömt bort varför dessa monopol skapades.
I Sverige finns det många monopol, alla skapade i all välmening, men kanske inte alltid uppskattade. Vi har bland annat: våldsmonpolet(polisen), spritmonopolet(systemet), byggmonopolet(kommunen) och Cementa. Över 80% av den cement som används i Sverige kommer från Cementa i Slite. Cementa bildades genom att regeringen pressade ihop två mindre cementillverkare för att säkerställa att Svensk byggindustri skulle ha säker tillgång till cement, det lyckades.
Cementa blev så dominant så man struntade i att noggrant utreda huruvida expanderad kalkbytning utgjorde en fara för Gotlänningars vattenförsörjning.

Våra politiker trodde att de bestämde över vattnet på Gotland, men det gjorde visst Cementa.
Monopol eller nästan monopol leder nästan alltid till arrogans, vad arrogansen kan leda till kan vi fråga Gotlänningarna om.

Göta Kanal – en turistattraktion

Det finns en hel del känslomässiga kopplingar när det kommer till infrastrukturinvesteringar.

Maria Börjesson, trafikforskare, lyfter fram hur viktigt tidsperspektivet är vid infrastrukturinvesteringar.
Ostlänken som är första delen av spåret där man ska kunna köra tåg i över 250 km/h ska färdigställas till 2035, alltså 14 år från idag. Att anta att världen ser likadan ut som idag känns ganska barockt eller hur!
Men det är ju faktiskt vad våra beslutsfattare gör. Jag har extremt svårt att tro att varken bil-, buss- eller flygföretag som redan nu inser att de fundamentalt måste förändra sitt erbjudande kommer att sitta stilla i båten.
När Göta Kanal öppnades på 1830-talet så var den det effektivaste sättet för transport mellan östra och västra Sverige. Rätt snart blev den omkörd av tåget.

Järnvägen är bra för tunga transporter, men troligen inte för människor som har bråttom eller ska till andra ställen än till stationen.
Jag tror inte heller att plåtrullar och timmer blir lyckligare av att åka mer än 250 km/h. En investeringsnytta är beroende av den omgivning man tror den ska användas i.

Idag är Göta kanal en turistattraktion. Är ostlänken så hårt emotionellt kopplad att vi är villiga att ta risken för att bygga en turistattraktion till?

Alla måste vara med

I spåren av klimatförändringen så kommer det att bli allt vanligare med extremt väder.

När ett område har drabbats av en extrem väderhändelse så stiger utbetalningarna till de försäkrade i detta område. Det extrema regnandet i Gävletrakten kommer, enligt SvD, att orsaka merkostnader på ungefär 100 miljoner kronor för försäkringsbolagen. Det känns ju inte orimligt att tycka att försäkringsbolagen borde ha ett ganska stort intresse av att stoppa klimatförändringarna. De flesta försäkringsbolag är sunt lönsamma och kan dela ut vinst till sina ägare. Försäkringsbolagen kan knappast hävda att kostnaderna för att hantera situationer orsakade av extremt väder kommer som en överraskning. Eller gör de som bankerna, litar på att staten ska rädda dem?

De bolag som rustar sig för en framtid med mer extremt väder är bolagen som vi människor vill jobba med.

Vad vill elbolagen lura i oss?

Vad håller Vattenfall på med? Nyligen var Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning, ute och pratade om högre el-priser i höst. Grunden till höjningen är för mycket el från vind och att man behövt underhålla sina kärnkraftverk. Det hade dessutom regnat för lite i somras.

Normalt sett är det så att när det är god tillgång på en vara så ökar konkurrensen och priset sjunker.
Idag är produktionskostnaden för el lägre med vindkraft än med kärnkraft, så det borde göra att medelpriset på el borde sjunka. Att fyllnaden i vattenmagasinen varierar kan ju knappast vara något nytt senario för någon.
Det måste finnas någon annan förklaring till varför Vattenfall varnar för högre el-pris i höst. Behovet av att höja el-priset kommer någon annanstans ifrån än från de anledningar som Vattenfall anger.
Kan det vara så att man behöver mer intäkter för att stoppa in i dåliga investeringar, vanlig girighet eller ligger man bara efter och vill sprida FUD?
Vill man kanske få oss konsumenter att skriva längre avtal för att slippa konkurrens?

Vi konsumenter får välja förklaring efter eget tycke tills Vattenfall kommer med en mera trovärdig förklaring om varför elpriset måste gå upp till hösten.

Sann miljövän

Det börjar bli rätt vanligt att vilja framstå som en sann miljövän. I sin iver att framstå som grön så glömmer man ofta att berätta om allt man gör och står för som inte är miljövänligt.
När man bara lyfter fram den del som är bra för miljön och förtränger det som förstör, så håller man på med greenwashing. Man vill framstå grönare än man är.

Det finns just nu många som vill framstå som miljövänligare än de egentligen är , tex oljebolag, elbolag, gruvbolag, drivmedelsdistributörer, bilbolag, samhällen, media eller politiska partier. Man vill gärna att vi ska förknippa just deras varumärke med miljövänlighet. Det är många som konverterar under galgen. Om man verkligen bryr sig så döljer man inte mindre smickrande delar, utan har en plan för dessa.
En del greenwashing är faktiskt skrattretande dålig, men det är ju inte så lätt att uttrycka att man är något som man inte är.

När vi ser någon framställa sig eller sin organisation som miljövänlig så måste vi fundera, är detta sant eller har man bara tagit fram grönpenseln?