Är jag värdig?

Det finns ju inte någon bra anledning att jobba för att allt ska med, visserligen ska alla med. Men inte allt. Det finns en del beteenden och företag som inte ska med. Det kommer att bli en svår balansgång för våra politiker att få med det som behövs och samtidigt undvika en räddnings aktion a’la 70:talets varvskris.

Under varvskrisen gav myndigheterna enorma summor pengar till Varv som inte kunde leva på sin verkliga affär (oavsett kris eller inte). Kanske var man rädd för att konsumtionen skulle falla så djupt att man fick en lågkonjunktur på halsen när varvsarbetarna blev utkonkurrerade av billiga Asiatiska dito:n.

De många politiska utfästelserna om pengar till företagen pga av Corona krisen leder till många ekon från varvskrisen, det gör att man undrar: är vi resistenta mot att lära oss nytt? Eller är det så att 60- och 70-talet är de bästa av tidsperioder och vi vill alla, alltid dit.

För att få med sig många individer på svåra beslut så måste individerna se sin plats i slutmålet. Individen måste även tycka fördelningen av börda är rimlig. Det kanske är svårt att tycka att bördofördelningen är rimlig om man först delar ut pengar till Aktieägarna och sen ber samhället om stödpengar.

Politikerna borde lägga sin möda på att förklara sitt slutmål snarare än att prata om miljarder hit eller dit. Den debatt som förekommer idag handlar bara om snömos. Varför sumpa tillfället, börja prata slutmål inte snömos.

Vi som individer vill se visionen av det framtida samhället vi ska leva i, vår roll i detta samhälle och att vi kämpade tillsammans för att nå dit.

Publicerad av Framtiden är här!

Jag är övertygad om att framtiden blir bättre om vi bara tänker efter. Medgundare av 27M, före detta Nokia anställd, digitalTV veteran och teknikoptimist

2 reaktioner till “Är jag värdig?

  1. Upp till kamp! Och jag menar det seriöst. Visst ska politikerna stå för visionerna och formulera målen. Men vi väljare måste engagera oss och argumentera med varandra och de folkvalda! Det skedde i folkrörelsen under 40- och 50-talen. Då, när man visste vad svåra och onda tider betydde.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: