Frostigt, milt sagt

COP 27 var menat för uppföljning av lovade mål och en uppdatering av vart vi var på väg med avseende av uppvärmningen av atmosfären.
Att vi inte gjort det vi lovat blev väldigt tydligt.
Det är bra med en nulägesanalys men den måste följas av aktiviteter för att nå dit man vill. Att utföra aktiviteterna verkar vara ett område där vi misslyckats.
Greta kanske har rätt ändå. De ledare vi har idag har fullt upp med annat än att rädda framtiden för de som bor och kommer att bo på den här planeten. Vad de politiska ledar vill är fortfarande oklart, så här i juletider får vi hoppas att deras förebild är Scrooge och att insikterna kommer före jul.

Som det är just nu så handlar det mest om att fördela skuld, att se till att se till att det är någon annan som borde anstränga sig mer. Det är väldigt få som säger -vi gör så här, ni borde göra detsamma. Deltagarna; människor, organisationer och nationer söker syndabockar snarare än hjältar.
Det finns många undersökningar som visar att det kostar ungefär 2% av BNP att göra klimatomställningen. Jag tror att det är väldigt väl investerade pengar, det är dessutom småpengar när det gäller att ge människorna tillbaka tron på framtiden.
Istället använder vi pengarna till att säkerställa att de som har mycket makt idag också har mycket makt i framtiden. Det är alltså gott om plats för hjältar. Att premiera fortsatta utsläpp av temperaturhöjande gaser på den enda beboeliga planeten vi vet om, känns väldigt kortsiktigt.

Nu när politikerna har misslyckats att visa att man kan mer än att etikettera är det helt och hållet upp till oss medborgare och företag. Vi människor kommer bara konsumera och investera i de idéer och varor som har framtiden för sig. Det som smutsar ner hör hemma i historien.

De möjligheter som klimatomställningen för med sig är oändliga! Vi har en otrolig tur som får vara med, även om det inte alltid är en dans på rosor.