Trafiken blir säkrare

Bara dagar in i 2020 rapporterades det att det under 2019 dog 223 personer i trafikrelaterade olyckor. När jag tog körkort, 1987 dog det straxt under 800 personer. Det skulle kunna ses som en katastrof. Tänk, ett helt litet samhälle som har blivit helt utraderat i trafiken under året.
Eller så kan man se det som en fantastisk framgång, bara 223 döda jämfört med de 787 som dog 1987. Om man tänker på hur många fler bilar det finns idag så blir det ännu mer fantastiskt och som om det inte var nog så körs varje bil längre i snitt per år. Oberoende ur vilken synvinkel man ser på det så har det blivit mycket bättre med tiden.

Det finns flera olika faktorer till varför det är så mycket bättre än förr men viktigast är nog Nollvisionen som antogs 1997. Denna hånade Vision kändes nästan löjlig då, men idag har den förändrat vår syn på trafikolyckor. Trafikolyckor är inte något olyckligt ont som vi måste leva med, utan ett problem som ska lösas. Enligt visionens färdplan ska färre än 220 personer dö i trafiken nästa år, en minskning med 3 dödsolyckor under nästa år känns inte omöjligt. Kom igen, det fixar vi!

En Bok

En bok har inget med papper att göra, pappret är en del av en distributionsform, boken är ju själva texten. En text kan distribueras i en massa olika format tex som bok, pocket, ljudbok, e-bok, radio, osv.

Jag är rätt säker på att man gradvis kommer att dela på text och papper även i bokbranschen. Det är redan på gång, se tex alla ljudböcker som finns redan idag. Om man renodlar texten, dvs låter konsumenten köpa rätten att tillgodogöra sig texten på det sätt konsumenten önskar så hamnar ersättningen hos författarna och förlagen får tävla om att ha bäst distribution och marknadsföring. Författarna får tävla om vem som skapar den bästa texten. Att slå ihop flera saker(innehåll och distribution) till ett erbjudande är normalt ett sätt att skapa högre intäkter för ”the middle man”. Det vill vi nog inte, vi vill ju komma åt det göttiga innehållet.

I och med Digitaliseringen är detta inte en teknisk fråga undan en fråga om individens vilja. Vi konsumenter tycker inte om att känna oss lurade och förlagsverksamheten går dåligt det är nog dags för förlagen att tänka om.

Att köpa en tjänst

Det är mycket attraktivt att betala en månadsavgift och få obegränsad tillgång till en massa innehåll. Det som styr vad du får göra är avtalet du ingår med tjänsteleverantören.
Inom musik har Spotify och Apple annamat samma typ av modell, du betalar en månadsavgift och du får lyssna hur mycket du vill på deras musiksamlingar. De sköter alla betalningar och rättighetskrav som rättsinnehavarna kräver.

Vad skulle hända om tjänsten som du använder gick i konkurs? Det som skulle märkas direkt är att du inte längre kommer åt några spellistor, varken leverantörens eller dina egna. Om du har en gammal skivsamling så har du fortfarande rätten att spela skivorna och gamla nedladdade filer. Men å andra sidan så har det tjänstebaserade systemet varit så bekvämt så att du varken kan hitta skivor, filer, appar eller gamla enheter för att kunna gå bakåt i tiden.

Var noggrann vid val av tjänsteleverantör för om du tvingas byta så kommer det vara jobbigare än du vill och tror!

Tjänst!

Eftersom teknikutvecklingen gick vidare och krypteringen var knäckt så kunde man dela den musik man hade på sin dator med andra. Detta gjordes med hög intensitet på diverse fildelningstjänster på internet, tex ”Pirate Bay”. Att Sverige blev lite av ett centrum för fildelning berodde nog på att man enligt svensk lag fick göra kopior till vänner sen töjde nog fildelningstjänsten leverantörerna en hel del på vad en vän var. Användandet av Bit Torrents gjorde det nästan omöjligt att spåra källan till publiceringen.

Då fildelningstjänsterna till syvende och sist handlade om att tjäna pengar på andras arbete så kunde man aldrig ta dig ur den legala gråzon man befann sig i. Så även om man kunde stjäla innehållet så kunde man inte investera i nya finesser som gjorde det enklare att komma åt det som konsumenten ville ha, innehållet.

Det som syntes tydligt var att ganska få konsumenter var beredda att betala för ett helt album och att man tyckte att skivbolag och artister ville ha en orimligt stor del av kakan.
Apple såg detta och lyckades introducera ITunes där man kunde köpa enstaka låtar till rimliga priser.

Rätt snart kom kom Spotify med sin tjänst där konsumenterna betalade en månadsavgift och Spotify fördela pengarna till de olika Artisterna och Skivbolagen beroende på hur mycket olika innehåll efterfrågades.

Efter åratal av evolution verkar har vi en modell för digitaliserad Musik som gör både producenter och konsumenter tillräckligt nöjda. Från denna evolution borde flera bolag kunna plocka russin till sin egen digitalisering!

Kopia!

När man köpte en LP på 70-talet , så köpte man egentligen rätten att lyssna på det som fanns lagrat på den vinylskiva man köpt. I individens hjärna så förvandlades detta rätt omedelbart till att man köpt en skiva och som ägare till själva vinylen kunde man göra vad som helst med den, spela för vem som helst, kopiera den till kassett om man ville. Själva kopiering till kassett , brydde man sig inte så mycket om då den analoga kopian blev så mycket sämre än det analoga originalet.

På åttiotalet kom CD:n och man kunde göra rätt hyggliga analoga kopior av låtar på CD:n man ägde, men sen var det stopp, för om man kopierade kopian så blev den i sin tur så mycket sämre än den hyggliga analoga kopian man gjorde först. Men någon hade sett ett möjligt problem i att man kunde göra digitala kopior av CD där den digitala kopian inte blev sämre än originalet så innehållet krypterades.

På nittiotalet med CD brännarens intåg kunde man faktiskt göra göra en exakt kopia av original CD:n som därmed kunde spelas i viken CD-spelare som helst.

Då CD var en standard och därmed användes av väldigt många olika CD-spelar tillverkare och konsumenterna tyckte att CD:n var bättre än LP:n kunde man ju inte ändra den, så det var bara att acceptera en viss mängd kopiering.

När nittiotalet gick mot sitt slut hade någon knäckt CD:ns kryptering. Det innebar att man faktiskt kunde göra kopior av enskilda låtar och lagra dem på sin dator. När man väl kunde lagra låtar på sin dator så kunde man komma åt de låtar man uppskattade mycket enklare än någonsin förr. Konsumenterna kunde själva bestämma vad man lyssnade på, inte prettiga artister eller giriga skivbolagsdirektörer utan den som faktiskt lyssnade.

Den funktionalitet som framtvingats av vad som konsumenterna tycker är rimligt och vad teknologin kan leverera i ögonblicket är det som kommer att styra vart framtiden tar vägen.

Boris bestämmer!

Det Brittiska valet är genomfört och Det Konservativa Partiet(Tories) med Boris i spetsen har egen Majoritet i parlamentet. Det är ju inte så att Torries fick mer än hälften av rösterna men de vann i mer än hälften av röstdistrikten, om de sen vann med 1 rösts övervikt eller med 100 000 rösters övervikt i distriktet spelar ingen roll i det brittiska valsystemet.

Valet var en av Boris elegant contaminasammanblandning av Höger/Vänster axeln och Stay/Leave axeln. Den största frågan var nog egentligen om Storbritannien ska ”Stay” in EU or ”Leave” EU. Om man tänker på att de flesta ”Stay” anhängarna fanns i stora valdistrikt och ”Leave” anhängarna fanns i små valdistrikt så är det ju en smart strategi att se till att ett vanligt val kan legitimera en framtid där en minoritets önskan får en majoritet trots att en majoritet av befolkning en kanske inte vill legitimera ett ”Leave” beslut.

Det positiva i denna soppa är förhoppningsvis att Britterna flaggar upp sin verkliga riktning, och gör en kontrollerad Brexit där man gör rätt för sig både pengamässigt och strategiskt.

Jag har dock fortsatt svårt att förstå hur någon Britt kan tro att deras framtid ska kunna bli bättre som 65 miljoner Britter än som en del av 512 miljoner Européer.

Comhem vs TV4

COMHEM sänder sen inatt inte längre TV4. De som bor i hus där man varken får ha egen kratta eller parabol får förlita sig på den distribution av TV kanaler som fastighetsägaren har valt, i många fall COMHEM.

TV4(Telia) tycker att COMHEM(Tele2) bara försöker skaffa sig lågt pris och långt avtal. COMHEM tycker att TV4 måste bevisa för alla att de inte är en strategisk bricka där Telia försöker skaffa sig ett nytt monopol när de blivit av med det gamla.

Tele2 tror att Telia bygger sitt nya monopol på innehåll, -du kan bara få TV4 av Telia. Tele2s försök att monopolisera kunderna genom att äga nätverket verkar vara mer förgängligt.

Detta kommer att synliggöra vädret av nät neutralitet, vilket är bra för oss konsumenter, inga bjässar(varken Telia eller Tele2) ska bestämma vad vi konsumerar på ett neutralt nätverk som internet. Låt innehållet vara konkurrensmedlet.

Streaming Wars

Just nu pågår det som i broadcastingvälden det som kallas the ”streaming wars”. De riktigt stora killar har börjat flexa sina muskler. De största kombattanterna är:
– Netflix, mest betalande tittare
– Amazon, mest annorlunda affärsmodell
– Disney, mest värdefullt innehåll
– Apple, mest pengar
– Youtube, mest tittare

Alla spelare ovan har valt sina vapen och sin strategi. Kriget kommer att bli långt och blodigt!

Det känns faktiskt som att vi konsumenter kan stå som segrare!

Media är först ut

Digitaliseringen av media sker tidigt i digitaliseringsvågen. Det är inte så konstigt, att digitalisera Media objekt är rätt enkelt.
Det största motståndet mot digitalisering Av media har återfunnits bland innehållsägarna. De var/är paniskt rädda för att deras verk ska kopieras. Att det man lagt sin själ i och hoppas kunna leva på kan kopieras med ett knapptryck är ju minst sagt skrämmande. Det har lett till till en kultur där man känt trygghet om ens verk bara distribueras genom ett fåtal betrodda kanaler. Helst analoga.
Dessa betrodda kanaler har inte varit sena att försöka monopolisera både verk och konsument för att säkerställa ett behov av sig själva (”the middlemen”). Eftersom verksägarna tycker att the ”middle men” tagit för sig så har man gjort sig av med dem när man inte längre tror sig behöva dem. På sistone har adresserat konsumenter direkt utan Middle man.

Just nu är digitaliseringen ganska accepterad, men man experimenterar ganska friskt med hur hur man ska använda den! Är det viktigast att ha kontroll över innehållet, att förenkla användningen eller minimera kostnader?

Detta gör att Media har ledartröjan i digitaliseringen, mycket av insikterna bör kunna återanvändas av andra som är på väg in i digitaliseringen.